Part autobiography, this unusual novel follows the experiences of a penniless adventurer, first in Paris in the early 1930s and later in London, where he mingles among tramps and street people.

« Le pouvoir nous enseigne à rejeter l’évidence de nos yeux et de nos oreilles. C’est son commandement ultime, le plus essentiel. Winston sentit son cœur lui manquer à la pensée de la puissance démesurée qui était déployée contre lui, à la facilité avec laquelle n’importe quel intellectuel le remettrait à sa place avec des arguments subtils qu’il serait incapable de comprendre, et plus encore de contrer.

Et pourtant, il avait raison ! Ils avaient tort, il avait raison. Il fallait défendre les évidences, les platitudes, les vérités. Les truismes sont vrais, accrochons-nous à cela ! Le monde physique existe, ses lois ne changent pas. Les pierres sont dures, l’eau est liquide, tout objet lâché est attiré par le centre de la terre.

Avec le sentiment de s’adresser à O’Brien, et aussi d’énoncer un axiome important, Winston écrivit : “La liberté est la liberté de dire que deux et deux font quatre. Si cela est accordé, tout le reste suit.” »

Dans la mégapole d’une superpuissance mondiale, Winston Smith vit, cadenassé dans sa solitude, sous le regard constant du télécran. Employé au ministère de la Vérité, il réécrit quotidiennement les archives de presse pour les rendre conformes avec la ligne officielle du moment. Mais un jour, le petit employé de bureau se rebelle, commence un journal, tombe amoureux et flâne dans les quartiers où vivent les proles, soustraits à la discipline du Parti. Dans ces lieux où subsistent quelques fragments du passé aboli, il va s’engager dans la rébellion.

« Novlangue », « police de la pensée », « Big Brother »… Soixante-dix ans après la publication du roman de George Orwell, les concepts clés de 1984 sont devenus des références essentielles pour comprendre les ressorts totalitaires des sociétés contemporaines. Dans un monde où la télésurveillance s’est généralisée, où la numérisation a donné un élan sans précédent au pouvoir des grandes entreprises et à l’arbitraire des États, où le passé tend à se dissoudre dans l’éternel présent de l’actualité médiatique, le chef-d’œuvre d’Orwell est à redécouvrir dans une nouvelle traduction et une édition critique.

Parue pour la première fois au Québec en 2019 aux éditions de la Rue-Dorion, cette nouvelle version corrige les lacunes de la traduction initiale réimprimée à l’identique depuis 1950 (une quarantaine de phrases manquantes, de nombreux contresens) ; et, au contraire de la traduction « moderne » parue en 2018, restitue la dimension philosophique et la fulgurance politique du roman d’Orwell dans les termes que des millions de lecteurs se sont appropriés depuis plus d’un demi-siècle ; tout en rendant hommage à la dimension poétique de cette œuvre pleine d’humour, d’amertume et de nostalgie.

Pela primeira vez, o livro "Homenagem à Catalunha", (Conhecido no Brasil como o título de "Lutando na Espanha"), do romancista e ensaísta inglês George Orwell, é traduzido segundo o texto modificado pelo próprio escritor pouco antes de morrer. E além de nova tradução, de Recordando a Guerra Civil Espanhola, seu segundo trabalho fundamental sobre o tema, foram selecionados mais 25 textos de Orwell para compor o presente volume, que complementam, problematizam ou mesmo alteram as interpretações e posições ideológicas presentes nos seus escritos anteriores. Entre cartas, depoimentos para a grande imprensa ou diversas resenhas críticas da historiografia sobre a guerra e a Espanha, vai-se delineando a importância que a guerra civil espanhola teve para os destinos do autor, das obras que escreveu e de sua história editorial.

《动物农场》是奥威尔最优秀的作品之一，是一则入木三分的反乌托的政治讽喻寓言。农场的一群动物成功地进行了一场“革命”，将压榨他们的人类东家赶出农场，建立起一个平等的动物社会。然而，动物领袖，那些聪明的猪们最终却篡夺了革命的果实，成为比人类东家更加独裁和极权的统治者。

In this essay, Orwell discusses the notion of nationalism, and argues that it causes people to disregard common sense and become more ignorant towards factuality. Orwell shows his concern for the social state of Europe, and in a broader sense, the entire world, due to an increasing amount of influence of nationalistic sentiment occurring throughout a large number of countries.

Verdadeiro clássico moderno, concebido por um dos mais influentes escritores do século 20, "A Revolução dos Bichos" é uma fábula sobre o poder. Narra a insurreição dos animais de uma granja contra seus donos. Progressivamente, porém, a revolução degenera numa tirania ainda mais opressiva que a dos humanos
Escrita em plena Segunda Guerra Mundial e publicada em 1945 depois de ter sido rejeitada por várias editoras, essa pequena narrativa causou desconforto ao satirizar ferozmente a ditadura stalinista numa época em que os soviéticos ainda eram aliados do Ocidente na luta contra o eixo nazifascista.

De fato, são claras as referências: o despótico Napoleão seria Stálin, o banido Bola-de-Neve seria Trotsky, e os eventos políticos - expurgos, instituição de um estado policial, deturpação tendenciosa da História - mimetizam os que estavam em curso na União Soviética.

Com o acirramento da Guerra Fria, as mesmas razões que causaram constrangimento na época de sua publicação levaram A Revolução Dos Bichos a ser amplamente usada pelo Ocidente nas décadas seguintes como arma ideológica contra o comunismo. O próprio Orwell, adepto do socialismo e inimigo de qualquer forma de manipulação política, sentiu-se incomodado com a utilização de sua fábula como panfleto.

Lassés d’une existence de servitude, les animaux de la ferme du Manoir se soulèvent contre la tyrannie de leur maître : c’est la révolution. Les cochons, meneurs du mouvement, décrètent que désormais « tous les animaux sont égaux ». Mais le temps passe et certains, à voix basse, s’interrogent : comment se fait-il que les cochons s’accaparent le fruit des récoltes et réutilisent le fouet de l’ancien fermier ? L’âne Benjamin leur apprend alors que l’ancien décret a changé... Empruntant aussi bien au conte philosophique qu’à la fable animalière, La Ferme des animaux (1945) met en scène la trahison des idéaux révolutionnaires et livre, sous une forme allégorique, la satire mordante de tous les totalitarismes à venir.

Sin duda uno de los libros más importantes del siglo XX. Una obra clave sobre la guerra civil española por uno de los principales escritores de la época y testigo del episodio. Admirado por autores de toda época y condición, desde Connolly o Trilling hasta Javier Cercas, Antony Beevor o Mario Vargas Llosa, Homenaje a Cataluña es un poderoso manifiesto del hombre contra las abstracciones que acaban conduciendo inevitablemente al terror. Es también un texto clave sobre la guerra de España, un testimonio sin par que recoge la experiencia personal de George Orwell. El autor británico llegó en diciembre de 1936 a una Barcelona en plena efervescencia revolucionaria, pero en menos de un año tuvo que huir de la implacable maquinaria soviética por haber formado parte de las milicias del POUM. La honestidad y el coraje con el que Orwell narra lo que vivió le convierten en el escritor moral por excelencia. La presente edición, avalada por The Orwell Foundation, sigue fielmente el texto definitivo de las obras completas del autor, fijado por el profesor Peter Davison. Incluye, además, un prólogo del profesor y ensayista Miquel Berga, que reconstruye con maestría la historia editorial del libro. Miguel Temprano García firma la estupenda traducción, publicada por primera vez en 2011. La crítica dijo...
«Un retrato inmejorable de los rumores, las sospechas y la traición de una guerra civil.»
Antony Beevor

George Orwells roman Nere för räkning i Paris och London, i nyöversättning av Christian Ekvall som också skrivit efterordet.

Av Orwells stora produktion av romaner, essäer och reportage har tre böcker blivit moderna klassiker. Förutom 1984 och Djurens gård är det Nere för räkning i Paris och London, som Bakhåll har glädjen att publicera i nyöversättning.

Det här är Orwells debutbok, den är starkt självbiografisk och handlar om hans slitsamma tid som diversearbetare och utfattig i tjugofemårsåldern och några år framåt.

Han jobbar bland annat som diskare på ett lyxhotell i Paris. Hotellet är lyxigt för gästerna, salongerna och rummen är överdådiga, men för personalen i källarregionerna där maten lagas råder en annan verklighet. Stressigt arbete fjorton timmar om dagen i trånga stekheta lokaler med chefer som hela tiden skriker att tempot måste öka, öka.

Slående är inte bara stressen utan också smutsen, svetten, slarvandet och fuskandet bakom kulisserna. Det mesta som serveras är i själva verket fejk, maten ser vacker ut men allt är bara ett sken.

Orwell berättar med en oerhörd närvaro, med blick för människorna, situationerna, motsättningarna, miljöerna och med den sortens dråpliga galghumor som uppstår i hans förtvivlan över att det hårda tröstlösa slitet håller på att knäcka honom totalt.

Mot slutet av 1929 lyckas han ta sig ur helvetet i Paris, men strax har han istället hamnat i fattigdom i London.

Under två år kämpar han för att klara livhanken som arbetslös lodis i den engelska huvudstaden med förorter. Han måste ständigt vara på vandring eftersom lösdriverilagen inte tillåter övernattning på samma ställe två nätter i rad.

Den hemlöse måste alltså hela tiden dra vidare eftersom polisen kör bort honom var han än lägger sig att vila eller sova. Vad som finns är härbärgen och ungkarlshotell som myllrar av kackerlackor och vägglöss och sängar med lakan bruna av smuts och utskänkning av vedervärdig näringsfattig mat.

Det som gör boken till en litterär klassiker och en stor upplevelse att läsa är Orwells sätt att hantera det han skriver om. Den självupplevda situationen stöpt i återhållen skarp prosa där varje ord är övervägt och tillslipat, där miljöerna och händelserna målas upp med gnistrande skärpa.

Idag frågar vi oss varför vårt samhälle fortfarande har kvar så stora orättvisor. Varför är den hårdast utsatta delen av befolkningen fortfarande precis lika oempatiskt behandlad, nu som då?

Nu är den äntligen här - den efterlängtade nyöversättningen av George Orwells Animal Farm, en av nittonhundratalets mest kända engelskspråkiga romaner och en av nittonhundratalets största litterära klassiker.

Det lustiga (eller skrämmande) är att detta satiriska verk som skapades för över sjuttio år sedan fortfarande känns högaktuellt. Fenomenen och tendenserna som parodieras är lika vanliga och lika moraliskt urspårade nu som då.

Berättelsen handlar om bondgården där djuren gör uppror mot den elake, förtryckande bonden. Tillsammans försöker djuren införa frihet och rättvisa på gården. Det artar sig bra, ett tag, tills grisen Napoleon tar makten och blir envåldshärskare.
I första hand skildrar boken hur Stalin tog makten i Sovjet, men i överförd bemärkelse handlar det om alla ojämlika samhällen.
Orwell visste vad han talade om. Han hade själv upplevt hur den demokratiska socialismen krossades under spanska inbördeskriget och i Sovjet. Han hade sett folkets
frihetskamp korrumperas av makthungriga ledare.

Han sökte efter rätt form för att uttrycka denna kritik. Vad skulle fungera bäst? Skulle han skriva en rapportbok? Eller en roman? Eller ett mellanting, en dokumentärroman? Till slut kom han fram till att den perfekta formen för att åskådliggöra detta absurda maktmissbruk var en fabel, alltså att berätta historien som om den handlade om djur.

Boken kom ut i augusti 1945, i världskrigets slutskede, och blev en omedelbar försäljningsframgång både i England och USA. Inom kort översattes den till ett flertal språk. På svenska kom den 1946. Den utkommer alltjämt i nya utgåvor, världen över, och på vissa håll är den alltjämt listad som förbjuden litteratur. Så sent som 2018 beslutade Kinas regering att censurera alla inlägg på nätet som refererar till den.

Själv fick Orwell bara uppleva mindre är fem år av bokens framgångar, eftersom han gick bort 1950. Kort innan han dog hann han skriva klart sin andra megaklassiker - romanen 1984.

Översättning och efterord: Christian Ekvall

Om den ständigt pågående striden mellan de tre staterna Eurasien, Ostasien och Oceanien. Kriget upphör aldrig men konstellationerna ändras fortlöpande. Via den ständigt vakande teleskärmen hålls invånarna uppdaterade om vem som är fienden för dagen.

Överallt i Flygbas Ett, som tidigare hette England, möter man bilden av Storebror, Oceaniens ledare. Han och partiets valspråk är: Krig är fred – Frihet är slaveri – Okunnighet är styrka.

George Orwells 1984 ist längst zu einer scheinbar nicht mehr erklärungsbedürftigen Metapher für totalitäre Verhältnisse geworden. Mit atemberaubender Unerbittlichkeit zeichnet der Autor das erschreckende Bild einer durch und durch totalitären Gesellschaft, die bis ins letzte Detail durchorganisierte Tyrannei einer absolute autoritären Staatsmacht. Seine düstere Vision hat einen beklemmenden Wirklichkeitsbezug, dem sich auch der Leser von heute nur schwer entziehen kann.

'Freedom is the freedom to say that two plus two equals four. If that is granted, all else follows.'
This selection of George Orwell’s writing, from both his novels and non-fiction, gathers together his thoughts on the subject of truth. It ranges from discussion of personal honesty and morality, to freedom of speech and political propaganda. Orwell’s unique clarity of thought and illuminating scepticism provide the perfect defence against our post-truth world of fake news and confusion.
'The further a society drifts from the truth, the more it will hate those that speak it.'
Includes an introduction by Alan Johnson and passages from Burmese Days, The Road to Wigan Pier, Coming Up for Air, The Lion and the Unicorn, Animal Farm, Nineteen Eighty-Four, Orwell’s letters, war-time diary, criticism and essays including ‘Fascism and Democracy’, ‘Culture and Democracy’, ‘Looking Back on the Spanish War’, ‘As I Please’, ‘Notes on Nationalism’, ‘The Prevention of Literature’, ‘Politics and the English Language’ and ‘Why I Write’.

خوک پیری حیوانات مزرعه را جمع می‌کند و از ظلمی که انسان بر حیوانات روا داشته برای آنان سخن می‌گوید و حیوانات را به شورش علیه انسان دعوت می‌کند. پس از مرگ خوک پیر حیوانات در پی شورشی مالک مزرعه را از مزرعه بیرون می‌کنند و خود اداره آن را به دست می‌گیرند. خوک‌ها که خود راباهوشتر و میراث‌دار خوک پیر می‌دانند، نقش رهبری حیوانات مزرعه را به دست می‌گیرند. اما پس از چندی ناپلئون، یکی از دو خوک پرنفوذ مزرعه، با استفاده از سگ‌های درنده‌ای که مخفیانه تربیت کرده بود، دیگر خوک پرنفوذ مزرعه، را فراری می دهد و رهبر بلامنازع مزرعه می‌شود.